LeakyCon: sista dagen.

Vi släpade oss upp ur sängen för att åka till Royal Pacific och gå på avslutningsbrunchen och vilken brunch det var! Vi bara gapade när vi kom innanför dörrarna! Färsk frukt! Melon, ananas, jordgubbar… Croissanter, bacon, äggröra och stekt potatis, rostbröd, bagels med cream cheese, färskpressad juice, kaffe och te. Det var en trevlig kontrast till vår vanliga hotellfrukost.



'
Det delades ut priser till de som hade vunnit lotterierna, StarKid sjöng Days of Summer och Melissa Anelli höll ett tal. Det var mer än ett fåtal tårögda människor i rummet när allt var över.

De andra svenskarna skulle dra till parken över dagen, men jag kände inte att jag hade råd. Istället drog jag runt på hotellet, pratade med gamla kompisar och träffade lite nya kompisar, träffade Andrew Slack som var minst lika trevlig och entusiastisk som man kunde vänta sig, letade upp Melissa Anelli och tackade henne för ett otroligt fantastiskt och underbart konvent.


Klockan halv nio begav jag mig in till City Walk för att möta Elin, Moa och Caroline för en sista middag tillsammans. De såg halvdöda ut efter ännu en dag i värmen, men verkade ha haft kul. Vi åt pasta, sen tog vi taxi tillbaka till vårt hotell, lyssnade på Good Luck och packade.

Tidigt nästa morgon drog Elin och Moa till New York. Lite senare försvann Caroline som skulle stanna i Orlando några dagar och träffa de andra svenskarna. Efter att ha duschat, ätit frukost och kollat igenom rummet cirka en miljard gånger efter kvarglömda saker gick jag ner till receptionen och checkade ut. Jag passade på att gå till en affär och köpa lite amerikansk skräpmat (Froot Loops, Apple Jacks och Pop-tarts) innan jag tog taxi ut till flygplatsen. Det var fortfarande nästan sju timmar tills mitt flyg skulle gå, men det var antingen vandra i affärer i Orlando eller vandra i affärer på flygplatsen och på flygplatsen fanns det luftkonditionering.

När jag kom dit letade jag upp min kompis Chrissi och vi spenderade några timmar med att äta skräpmatsflingor och prata om konventet. Adam kom förbi och vi snackade ett tag, sen var det dags att checka in och gå ombord på flyget.

Det här var något av det roligaste jag har gjort i mitt liv och jag vill jättegärna åka tillbaka nästa gång, även om jag har svårt att tro om det kommer kunna toppa detta. Vi får se helt enkelt. Just nu sneglar jag lite på Quidditch World Cup i New York i november…

Harry Potter fandomen är den finaste grupp människor som finns.

Källa.

Amor est nostrum telum.